Distans: 240 nm
Tid:
47 tim. 30 min
Cartagena de
Indias |
19 maj 2010
Ankrar i Cartagenabukten, utanför Club Nautico Marina, mitt
på dagen. Arne och Sylvia på S/Y Chiquitita, kom genast ut
till oss och hade med sig läckra kycklingsmörgåsar.
Härligt att fira happy landing med dessa godhjärtade människor.
Senast vi sågs var på Grenada och genom radionätet visste vi,
att dom hade lämnat Grenada för att segla direkt till Cartagena.
Under tiden som vi var i San Blas, fick vi besked om att dom
hade nått sitt mål och vi såg framemot att träffa dem och deras
katt Woody igen. |
|
|
Jag bokar biljett och flyger till Sverige den 25 maj. |
|
|
Under dagen börjar fullriggare att inta sta’n.
Dom deltar i tävlingen Velas Sud Amerika 2010 som
startade i Rio de Janeiro, Brasilien den 7 februari och
avslutas i Vera Cruz, Mexico den 23 juni.
Med detta evenemang firar Latinamerika sin självständighet. |
|
|
På pingstdagen lämnar fullriggarna sta’n och defilerar med
fullsatta segel och ombord på Chiquitita passar Sylvia på att
fira sin födelsedag. |
|
|
|
|
|
|
Hon är verkligen värd att firas under pompa och ståt.
Sedan många år tillbaka har hon hållit i det skandinaviska
radionätet. Flera gånger om dagen har hon kontakt med båtar
som är på väg till olika destinationer och genom detta har vi
kunnat följa många besättningars öden och äventyr. |
|
|
Dagen efter träffar vi också Benny, Elisabeth och deras hund
Buster.
Dom har legat uppe på varv med sin båt Angelica och om
några veckor ska dom segla vidare till Curacao.
Därefter vidare till Venezuela och sedan vänder
dom kosan mot Sverige och Götet.
Sista kvällen med detta gäng (Angelica o Chiquitita).
Mycket snack och många glada skratt.
Kommer att sakna dessa glada, humoristiska och vänliga
människor. That’s life! |
|
|
Dags att flyga hem till Sverige. Flyger Cartagena – Bogota -
Paris – Stockholm. Flygtid 18 timmar.
När jag flyger från Cartagena är det 35 gr och när jag kommer till
den högt belägna huvudstaden Bogota, är det 13 gr. |
|
|
|
|
|
15 juni 2010
Åter tillbaka i Cartagena.
Allt gick bra hemma och det var skönt att kunna vara tillsammans
med nära och kära, i en svår situation. Tiden går så fort och det var
vemodigt att skiljas.
Janne hade haft det bra med våra vänner i viken och på flygplatsen
kände han igen sin fru, för jag hade fixat håret.
Mitt bagage var till stor del, full av reservdelar m.m. eftersom utbudet
inte är så stort här. Skicka efter är inte att tänka på, p.g.a. postgång
och/eller kostnad. Ett ex. är en man, som beställde en reservdel
för 6 dollar och fick betala fraktkostnad på 90 dollar. Han var inte glad.
Ett stort tack till Niklas på Sea Ray, Skanstull. Han hjälpte mig med
allt. Kan varmt rekommendera honom.
Jag lämnade en lista på vad vi behövde och efter en vecka
var allt klart för avhämtning. Då hade han bl.a. skickat efter varor från
orter, både i Sverige och utomlands. |
|
|
I mitten på juli kommer Tobbe och Anna till San Blas och
det ser vi verkligen framemot. Vi passar på att fylla på matförråden,
för i San Blas finns det inte mycket att köpa i matväg.
Vi anlitar också Alberto, som skrapar ren botten och propellern från
musslor. Här i bukten växer tjocka lager av musslor på kort tid, så det
måste skrapas regelbundet för annars blir det svårt att ta sig härifrån,
den dagen man ska lätta ankar |
|
|
Midsommarafton firade vi tillsammans med Chiquitita ombord på
Nordic Lady. Vi hade våra flaggspel uppe och Chiquitita signalerade
Glad Sommar |
|
|
|
|
|
|
Det var en livad och rolig kväll, som övergick i midsommardagen
då Arne drog på full gas och for hem i natten med sin käresta. |
|
|
|
|
|
Onsdagen därpå spelade vi boule tillsammans med Arne och
Sylvia. Sylvia och Janne vann, men Arne och jag ska ta revansch.
Vi är laddade! |
|
|
|
|
|
Vi avslutade kvällen på pizzerian, tillsammans med
övriga seglare. |
|
|
|
|
|
|
Inom kort lämnar vi Cartagena och kan konstatera att det är en
säker stad att vistas i. Dom sämre kvarteren undviker man,
precis som i alla andra städer.
Dom inhemska som vi mött här, har alla varit mycket vänliga och
hjälpsamma.
Colombia räknades tidigare som ett av de farligaste länderna p.g.a.
alla stridigheter mellan regeringen, gerillarörelser och beväpnade
narkotikaligor. Colombia är världens största producent av kokain.
Sedan 10 år tillbaka har säkerhetsläget förbättrats radikalt och
många städer och vägar är numera säkra för turism.
Däremot lider lokalbefolkningen av den interna väpnade konflikten
i mindre städer, längs den södra och sydöstra delen av landet. |
|
|
|
|
|
10 juli 2010
Mitt på dagen säger vi bye-bye till S/Y Chiquitita och Cartagena. |
|
|
|